På sista tiden har N-ordet, alltså ordet NEGER, åter dykt upp i kulturdebatten. Nu handlar det inte om huruvida man skall få kalla negerbollar för negerbollar, utan om det är rätt att ”censurera retroaktivt” d.v.s. att i äldre litteratur ta bort eller ändra ord som idag anses olämpliga.
Nyligen har förlaget Raben & Sjögren beslutat att inte återutge barnboken ”Ture Sventon i Paris” därför att ordet NEGER förekommer i den. Författarfonden, som har fört författaren Åke Holmbergs talan protesterade och föreslog klokt, att man kunde låta boken vara som den är, men lägga till ett förklarande förord. Förlaget stod dock fast vid sitt beslut. Man gör nu sällskap med det amerikanska förlag som återutger ”Huckleberry Finn” av Mark Twain i en upplaga där ordet ”nigger” bytts ut mot ”slave”.En del politiskt korrekta debattörer har svårt att acceptera, att det står i Pippi Långstrump-böckerna att Pippis pappa är NEGERKUNG. Hur ska detta ord ändras i nästa upplaga? Ska det istället stå att han är socialarbetare eller kanske bibliotekarie?
Denna ängsliga, politiskt korrekta klåfingrighet påminner om det superlöjliga extremfeministiska påfundet vi fick höra om för en tid sedan att det borde finnas lika många Fru-Gårman-skyltar som Herr-Gårman-skyltar vid våra övergångsställen.
För att återgå till censur av N-ordet; Det är förstås olämpligt, att idag använda ord som upplevs kränkande av vissa, men därifrån till att gå tillbaka och byta ut ord i äldre litteratur är på gränsen till historieförfalskning. Ords betydelse ändras förstås över tiden och beroende på sammanhanget. Ska vi löpande justera all text i litteraturen så den blir acceptabel enligt dagens synsätt? Absurt! Det för tankarna till George Orwells 1984.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar