Först ska sägas, att jag är monarkist, inte av några nostalgiska utan främst av praktiska skäl. Vårt statsskick fungerar bra. Införande av republik skulle antagligen bli mycket dyrt utan att tillföra några mervärden att tala om. Dessutom bör man inte underskatta den goodwill och PR-effekt för Sverige kungahuset kan ge internationellt t.ex. i samband med stora exportaffärer.
Med det sagt, kommer vi till frågan, vad man kan säga om vår nuvarande kung.
Den symboliska och ceremoniella roll som ju är kungens egentliga uppgift att fylla sköter han utan anmärkning. Han kan föra sig i de sammanhang kungen förväntas medverka och med rätt förberedelser kan han hålla skrivna anföranden som ju inte behöver vara, och antagligen oftast inte heller är, skrivna av honom själv. Värdet av kungens framträdande är dels, att den fyller en formell funktion, dels att den bidrar till att ge sammanhanget status och en högtidlig inramning.
När kungen däremot går utanför sin formella roll och blir privat och personlig; ger intervjuer, uttalar sig spontant, tillåter media göra reportage om hans familj- och privatliv blir det fel – mycket fel! Han har ju nämligen ett handikapp som är allvarligt för en offentlig person. Han har inte talets gåva. Det han säger blir dåligt formulerat och resultatet av hans spontana yttranden blir bara pinsamt.
Om han hade varit mer social och vältalig hade han säkert kunnat klara av även de här mer personliga framträdandena med bravur och på så sätt blivit mycket mer folkkär än han är.
Eftersom han nu inte har de kvaliteterna men ändå klarar de ceremoniella uppgifterna utan problem skulle han fungera utmärkt som kung om han förstod att slå vakt om sin värdighet och helt avstod från personliga framträdanden, där han måste fungera utan förberedelser. Han borde följa exemplet från Englands drottning som aldrig ger intervjuer eller släpper in media i sin privata sfär. Kanske det är just därför hon har behållit sin värdighet och är så respekterad av folket.
Vad kungen gjort eller inte gjort privat är egentligen ur nationell synvinkel helt ointressant. Betydelse får det först om en negativ mediabild exponeras. Särskilt om kungen tvingas framträda och kommentera och svara på frågor, eftersom han inte klarar den situationen oavsett om han är ”skyldig” eller "oskyldig".
Rop på offentlig granskning av kungens privata förehavanden leder helt fel med tanke på ovanstående resonemang. Kungen är som kung en symbol med en formell roll, inte en privatperson, inte en kändis som media ska ha tillträde till. Om han som privatperson beter sig som tusentals andra män; kör för fort , går på porrklubb, är otrogen, angår det helt enkelt inte allmänheten.
Oavsett om det som det som skrivs i boken ”Den ovillige monarken” och det som berättas av div. porrklubbägare är sant eller inte sant, borde kungen för att markera sin integritet inte ha gjort några som helst kommentarer. När han nu ändå har gjort det är skadan skedd och han befinner sig på ett sluttande plan (obs! fortfarande oavsett vad som är sant när det gäller privata förehavanden).
Folkets bild av kungen är eller kommer att bli så skadad, att han för monarkins skull bör abdikera till förmån för kronprinsessan Viktoria.
