måndag 21 mars 2011

Det krympande svenska försvaret

Under kalla kriget hade Sverige ett starkt försvar. Vårt flygvapen ansågs vara det fjärde starkaste i världen.  Vår armé som trots att den var baserad på allmän värnplikt skulle kunna mobiliseras på mycket kort tid tack vare ett väl utbyggt system med mobiliseringsförråd och regelbundna repetitionsövningar i krigsförband. Djupt nersprängda i berget fanns fantastiska atombombsäkra anläggningar; ledningscentraler, fort, marinbaser, förråd, ja hela fabriker för produktion av basvaror. Sveriges beredskap för att klara ett modernt krig var bättre än något annat lands.
I dessa dagar, när bara en bråkdel återstår av vårt militära försvar, ligger det nära till hands för mig som alltid varit en stor försvarsvän, att nostalgiskt se tillbaka på den period, när vårt försvar var så starkt.
När jag någon gång frestas att beklaga denna utveckling av militär nedrustning, har jag lärt mig att tänka så här:
Vilket föredrar jag att leva i; ett Sverige med starkt försvar men under ett kallt stormaktskrig med överhängande krigshot eller som nu med ett rudimentärt försvar men i en tid då krigshotet känns mycket avlägset?
Svaret på den frågan är förstås givet.  Men.. . betyder det, att man som svensk bör känna sig helt nöjd med den senaste tidens utveckling av vårt försvar? Jag är det inte!
Till att börja med är jag kritisk till avvecklingen av värnplikten. Det kommer att bli svårt att rekrytera tillräckligt många yrkessoldater, om vi inte sätter kraven på de personer vi anställer mycket lågt. Den kategori människor som trots låg lön söker sig till tjänst som soldat blir inte den sorts personer vi vill ha att försvara oss. Deras utbildning blir för kort och otillräcklig och kan inte jämföras med den de värnpliktiga fick.
Om vi istället behållit värnplikten, men reviderat den till en samhällstjänst för alla, skulle vi vunnit många fördelar.
-          Försvarsmakten skulle fått det antal soldater som behövdes. Övriga skulle få göra civil tjänst för samhället i vården, barntillsyn, räddningstjänst etc.
-          Alla unga svenskar av båda könen skulle få en värdefull erfarenhet inom ett yrkesområde.
-          Samhället skulle tillföras en stor billig extraresurs.
-          Vi skulle slå fortsatt vakt om ett gemensamt, folkligt försvar.
Jag är också kritisk till att vi inte får ut mer försvarseffekt av en försvarsbudget på 45 miljarder kronor. Den relativt måttliga minskningen av försvarsanslaget de senaste decenniet står inte i proportion till den drastiska neddragningen av förband, materiel och försvarskraft.

En sak som också stör mig är att det knappast förekommer någon allmän debatt kring hur det svenska försvaret ska vara beskaffat, vilken inriktning och vilka uppgifter det ska ha. Det verkar som om politiker från alla läger bestämt sig för att folket inte är intresserade av försvarsfrågor (utöver frågan om vi ska skicka trupp till Afganistan eller inte). Jag tror dom har fel. Oavsett vilket, är det viktigt för demokratin med en bred försvarsdebatt.

onsdag 9 mars 2011

Språkspaning 1

Jag är nog lite av en språkpolis. Ett tecken på det är att jag njuter när jag lyssnar på Jonas Hallbergs språkspaningar i radioprogrammet ”Spanarna”. Ett annat tecken är att jag ofta tycker Lars Gunnar Andersson i ”Språket” är lite för liberal. (Även om han är väldigt kunnig och pedagogisk och intressant att lyssna på).
Jag har för avsikt att framöver avreagera mig genom att ibland lägga in egna språkpolisspaningar på min blogg. Här kommer den första.
Jag stör mig på vissa anglicismer som blivit vanliga på sista tiden.
Exempel på några av de värsta:
-          Walk in closet              varför inte klädkammare?
-          Mindset                         vad är det för snobbuttryck? Varför inte tankesätt?
-          Formula (används i reklam för hudkrämer m m)    Använd formel eller sammansättning!
-          Teknologi (i betydelsen teknik)        Använd ”teknik”!  Teknologi på svenska betyder läran om teknik.
-          Truck i stället för lastbil
-          Shit! I stället för ”Ojdå! eller något liknande” är oerhört irriterande särskilt när det används frekvent som utfyllnadsord.
-          Sale i stället för Rea och när jag ändå är inne på handeln, varför är ”Street Shoe”  bättre än stadssko?
Det var allt för den här gången.

Skolans och kyrkans kris

Både svenska skolan och kyrkan är inne i en kris även om knappast dess företrädare skulle uttrycka sig så.
Om vi börjar med skolan, så får vi dagligen bevis på hur illa det är ställt med den allmänna kunskapsnivån hos eleverna och ordningen i skolan. Många ungdomar går ut skolan utan godkända betyg i de viktiga ämnena. Ett skrämmande antal till och med utan förmågan att läsa och skriva. Ordnings- och disciplinproblem, skolk och mobbing är vanligt. Saken blir inte bättre för att problemen fördelar sig väldigt ojämnt mellan skolor. Skolor i invandrartäta områden fungerar så dåligt, att de föräldrar som kan flyttar sina barn till bättre skolor vilket ökar segregationen.
Kyrkans kris är dels att kyrkobesökarna sviker, dels blir fler och fler, särskilt bland de yngre, medvetna om att de kan minska sin skatt genom att gå ur svenska kyrkan. Sekulariseringen i Sverige tillsammans med det ständigt ökande utbudet av konkurrerande kultur- och andra aktiviteter i samhället innebär att i många kyrkor gudstjänsterna bara besöks av några få personer. Med tanke på åldern hos dessa få trogna undrar man hur det kommer att bli om fem eller tio år, när ingen av dom längre lever.
Diskussionen om orsaken till skolans kris har visserligen till en del handlat om lärarutbildningen, men hur mycket tid och kraft har inte ägnats åt betyg eller inte betyg, olika betygssystem, läroplaner centrala prov, visioner och mål, skolans organisation?
Diskussionen om kyrkans kris har handlat om kyrkans budskap, gudstjänsternas form m m.
Min uppfattning är att både när det gäller skolans och kyrkans kris fokuserar man på fel saker. Receptet är brutalt enkelt (men samtidigt svårt att åstadkomma):
Skolan behöver duktiga lärare som är engagerande och goda pedagoger.
Kyrkan behöver karismatiska präster som kan fängsla en församling.