Värnar Lars Vilks yttrandefriheten?

Lars Vilks hävdar, att hans provokationer mot muslimer i form av karikatyrer av Mohammed är hans sätt att slå vakt om yttrandefriheten.

Ja, visst kan man tycka att en konstnär eller egentligen vem som helst ska kunna få göra och publicera bilder oavsett vad eller vem bilderna föreställer utan att man ska behöva utsättas för dödshot. Och visst känns det märkligt för oss sekulära västerlänningar att en avbildning av profeten Mohammed vållade så oerhört starka reaktioner i hela den muslimska världen!

Nå, nu har vi lärt oss att det förhåller sig så, att troende muslimer kan bli oerhört kränkta av en nedsättande avbildning av deras profet.

Ska vi då inte ta hänsyn till det och avstå från att utföra sådana kränkningar?  Eller finns det så starka skäl för att provocera och kränka, att vi anser det försvarbart att milliontals människor tar illa upp?

Är avsikten helt enkelt att ”skapa tillvänjning” hos muslimer vid att vi i västerlandet minsann publicerar vad vi vill, punkt?

Handlar det om en provokation med det enda syftet att provocera? Eller handlar det egentligen bara om att få uppmärksamhet?

Det är faktiskt svårt att se på vilket sätt vår yttrandefrihet vunnit något genom Vilks provokation.

Jag håller helt med om, att en uppgift för konsten är att provocera och tänja gränser, men därifrån är steget långt till att kränka människor och grupper?

Vi har en lagstiftning mot ”hets mot folkgrupp”. Det är alltså straffbart att tala nedsättande om eller förolämpa en etnisk eller religiös grupp. Var går gränsen mellan en sådan kränkning och den som Lars Vilks utsatt muslimer för?

Det finns åtminstone tre aspekter av kritik man kan rikta mot Vilks provokation. Jag har här bara behandlat en. De andra två är samhällets kostnad för skydd av Lars Vilks själv och de eventuella konsekvenser i form av terroristdåd provokationen kan resultera i.